Vetlandapolitiker från min vy

Det är bra att få lite distans till ankdammen Vetlanda. Efter att ha ögnat igenom veckans tidningar och mail kan man få en del tankeställare om hur politikens förgrundsfigurer spelar sina spel och lägger sina inlägg.

Lars-Anders Eriksson talar om att vi är och förblir fritidspolitiker och vi kan väl näppeligen vara fullfjädrade beslutsfattare i den mening att vi gör oantastliga beslut. Vi har däremot ett moraliskt ansvar att stå för våra beslut och är dom fel, så är det bara att avgå.

Det personliga engagemanget måste stärkas. Man kan säga; att är det viktiga beslut som skall tas så är vi inte betjänta av medhållande panelhöns.

De flesta av oss har inte möjligheten enligt Börje Wilsborns utsago om Jack Andréen, att använda nätterna som arbetstid utan vi måste sova och sköta ett normalt arbete dagtid.

Vad beträffar Louisefallet så är det ju mera ett större ansvarstagande från Centern och KD som kan krävas av det politiska huset.

Tränarna får sparken i ett fotbollslag om det går dåligt trots bra spel och träning. I privata företag sparkas VD av aktieägarna, men i kommuner och statliga inrättningar skyddas felgreppen med olika metoder så en enskild medarbetare inte kan krävas på personligt ansvar.

Gisela Brumme drar sig inte för att försöka dra politiska poäng utifrån tragiken med Louise. Det sorgliga är att hon förespråkar just det samhälle där individuella misstag göms i regelverken inom kommuner och statliga institutioner.

Sossarna har i årtionden misshandlat ansvarstagande och ambitiösa individer från att jobba hårt och få lön för mödosamt arbete i tron att de håller tillbaka den råa utsugande kapitalismen, vilken de nya moderaterna likaväl tar avstånd från.

Trots att moderaterna tyvärr spelat en tillbakadragen roll i socialnämnden har våra uttalanden tack vare Jack kommit i förgrunden. Vi måste ha ett parti där det är högt i tak och där det diskuteras vitt och brett.

Kjell-Åke Nottemarks uttalande om att det är lojaliteten som är viktigare än att själv gå emot ett omoraliskt beslut leder tankarna till Tyskland under trettitalet. Då lyckades en man få ett helt folk att bli lojala.

Är man tillräckligt lojal kommer man väldigt upp och detta är en farlig utveckling. Det låter likadant i debatten om höghus och vindkraftverk. Vi politiker tar gärna in synpunkter från de boende men sen är det vi som beslutar.

Carl-Axel Bengtsson och i viss mån Björn Rydén har lite kvar av handlarens förmåga att lyssna på kunden och smidigt glida vidare.

I Klas Håkansson har vi en fullfjädrad potent affärsman som skulle kunna leda Vetlanda framåt med stark hand.
Olyckligtvis saknar Håkan Johansson fingertoppskänslan men han har likaledes en skarp hjärna.

De nya moderaterna har en bra social syn på samhällets ansvarstagande för varje enskild individ men i bakvattnet finns det mycket starka krafter av gamla moderater att stå emot vilket jag och även Fredrik känner av.

Jag beklagar att Jack vill stå utanför moderaterna. Jag tror att det är bättre att visa politisk potens inom partierna, som vi kommer längst till ett bättre samhälle.

Det har framförts en del synpunkter på att ett nytt parti behövs i Vetlanda likt det i Mullsjö. Där består det till hälften av avhoppade moderater.

“Vetlandas Väl” ligger inte långt borta så det är nog hög tid att de etablerade tar till sig folkets röster på mer allvar.

Sanningen i Louisefallet lär vi aldrig få fullständig insyn i, men det vi alla kan förstå är att en icke handling, kan också vara en felaktig handling, med allvarliga konsekvenser. Detta är tyvärr orsaken till denna tragik.

Detta beteendemönster genomsyrar hela Vetlanda kommuns agerande från botten till högst upp på tronen.

Sådan herre sådan hund brukar man säga. Tyvärr Lindell, en god retoriker är du men ingen handlingens man!

Lars-Olof Reinfeldt
www.reinfeldt.org