Kommunal angelägenhet

Julen hör familjen till. Nyår går mer i festens tecken.

Att handskas med alkoholhaltiga drycker kräver både förnuft och omdöme, men om det nu skall vara "kom-il-få" så bör hushållet hålla dessa varor för sina vänner.

Som god man gäller det att skicka hustrun till systemet vid lämplig tidpunkt när köerna tros vara minimala. Så var det ej i denna torsdag utan det gavs både tid till betraktelse och funderingar.

A-lagets garde smidde planer hur och i vilken omfattning de skulle komma åt så mycket av den eftertraktade varan som möjligt. De skickade fram styrkan en och en efter noggrant över- läggande.

Situationen för dessa är inte bara självförvållad utan har naturligtvis många sociala bakgrunder som orsak.
Vad mer beklämmande är att de åker in och ut på avgiftningar, behandlingshem och dyra kliniker som betalas med skattemedel.

Är inte detta ett klart underbetyg till den sociala verksamhet som kommunen bedriver?
Finns det ingen som med kraft kan ta tag i situationen?
Det är inte värdigt att år från år fortsätter denna rundgång.
En enkel fråga till Socialchefen. Vad gör ni?

Är ni som alla andra kommungubbar rädda för överheten och vågar inte ta egna initiativ?

Detta är inte bara angeläget för de arma, utan också för de många äldre som skulle vilja slå sig ner i våra parker och och njuta av vår vackra stad utan att känna sig påträngda och rädda.

Lars-Olof Reinfeldt